Denna dagen, mitt liv.

”Friheten i Kristus” är dagens tema och Evangeliet handlar om när lärjungarna bryter mot sabbatsbudet och Jesus försvarar dem genom att säga: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.” Innan Gud skickade sin son Jesus till jorden var man tvungen att hålla tio Guds bud för att nå frälsningen, lagen var det viktigaste. Därför är det inte så konstigt att fariséerna blir förskräckta när lärjungarna rycker av ax på sabbaten. De lever fortfarande efter lagen och vet att det är genom lagen som man når frälsning. Så kommer plötsligt Jesus och säger att ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.” För dem var detta helt otänkbart, att någon kommer och talar om för dem att lagen inte längre är det som väger tyngst. Friheten i Kristus är något som de inte alls vet något om. Åren går och friheten i Kristus är något som blir självklart för världens kristna. På 1500-talet blir Martin Luther känd och han predikar om hur man når frälsningen genom tron allena och inte genom lagen.

          Men hur är det idag bland världens kristna? Är vi medvetna om den frihet som vi har i Kristus? Jag har funderat en del kring detta och jag tror att vi de senaste hundra åren, om inte ännu längre, har tagit vår frihet i Kristus i egna händer. Vi har blundat för att det till denna frihet också kommer ett ansvar. All frihet innebär ett ansvar, så även friheten i Kristus. Sabbaten innebar att man skulle vila den sjunde dagen i veckan, att man skulle låta sina tjänare vila och, som vi läste i GT-texten, låta jorden vila det sjunde året så att de fattiga och de vilda djuren kunde få mat av den. Men kanske är det så att vi har glömt vårt ansvar, att vi bara ser till den andra delen av mening som Jesus säger till fariséerna, nämligen att människan inte blev till för sabbaten. Vi plockar liksom ut den delen av meningen och ser bara att sabbaten inte är något som vi måste hålla. Men den första delen av meningen då, att sabbaten blev till för människan.? Den måste ju innebära att sabbaten ändå är viktig för oss, att vi, våra medmänniskor och vår jord behöver vila och att det är vårt ansvar att vi får och ger denna vila. Vi är inte längre tvungna att hålla sabbaten, men vi har ändå ett ansvar att ta den i beaktande och känna efter om vi behöver den.

          Jag kommer ihåg en gammal norgehistoria som jag hörde när jag var liten. Det var en norrman som kom in på bilverkstan och behövde laga sin växellåda. De lagade den åt honom och han körde iväg, men nästa dag kom han in med samma fel igen. Detta hände tre gånger och när de frågade vad han gjorde sa han att bilen alltid kollapsade så fort han la i racerväxeln. Norrmannen trodde alltså att R:et på växelspaken stod för racerväxel och jag tror att vi människor gör som norrmannen alldeles för ofta. När vi har använt alla våra fem växlar så försöker vi lägga i racerväxeln och vi kollapsar. Vi behöver vår vila och vi behöver våra stunder med Gud för att samla ny kraft. Jag tror det är viktigt att hitta sabbaten i vardagen. Gudstjänst t.ex. behöver inte bara innebära att gå i kyrkan på söndagen, gudstjänsten kan också äga rum på bussen på väg till jobbet, eller hemma vid köksbordet. Vi människor har en frihet i Kristus som vi får genom tron, men vi får inte glömma det ansvar som medföljer. I stället för kaffepausen på förmiddagen ge er själva en stund med Gud för att samla ny kraft, låt jorden vila – vilket t.ex. kan innebära att köpa kravmärkt mat som inte är besprutad – och prisa den frihet som vi har i Kristus, men glöm inte bort ansvaret som följer med.

Låt oss be: O Gud, du som befriat ditt folk, lär oss att bruka frihetens ansvar, så att vi lovsjunger dig, tjänar vår nästa och vårdar din skapelse. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.